Men när ändå Stållångben är i luften kan han väl komma och göra en heroisk insats hos mig den närmsta veckan. För imorgon är dagen!!! Imorgon förs det över pengar från banken och in på en annans konto, det är tur att man inte ser pengarna på vägen då hade man gråtit. När det är klart är nycklarna i min hand och lägenheten min och det är dags att börja bära och kånka. FEM trappor, det blir kul det! Men hur slut jag än kommer att vara innan det är över så är det sååååå himla värt det. Fatta att jag äntligen ska få flytta ifrån den här malätna inregnade hålet och till min egen lägenhet där jag får måla mitt kök rött.
Men när ändå Stållångben är i luften kan han väl komma och göra en heroisk insats hos mig den närmsta veckan. För imorgon är dagen!!! Imorgon förs det över pengar från banken och in på en annans konto, det är tur att man inte ser pengarna på vägen då hade man gråtit. När det är klart är nycklarna i min hand och lägenheten min och det är dags att börja bära och kånka. FEM trappor, det blir kul det! Men hur slut jag än kommer att vara innan det är över så är det sååååå himla värt det. Fatta att jag äntligen ska få flytta ifrån den här malätna inregnade hålet och till min egen lägenhet där jag får måla mitt kök rött.

Igår la jag in en bild istället för att skriva något, det kändes som att allt jag ville säga kunde visas istället. Man börjar ju smått undra, var finns mannen för mig? Trodde ett kort tag att jag hade hittat honom men o så jag bedrog mig själv. Nu ska jag snart flytta, ska börja på ett nytt jobb, vore det då inte läge att hitta en ny bekantskap till mitt liv. En som gör mig glad, en som vill samma som jag, en man som jag kan se på och känna att jag vill ha... sen om han har rakt å rufsigt hår är väl som Oscar säger; det är väl banne mig inte håret det sitter i.
Apropå en man jag kan se på och känna att jag vill ha, såg han i lördags. Killen vi refererar till honom i grön tröja, nu hade han i och för sig inte en grön tröja på sig denna gång utan ett grått linne men satan i gatan va snygg han är. Han dansade alldeles bredvid mig med en för stunden lycklig kvinna som fick hela härligheten för sig själv. När han höll sin ena hand under hennes haka och den andra vid hennes höft och dansade nära nära bakom henne tror jag banne mig att jag nästintill kom där på dansgolvet bara av att se dem. Ojojoj! Fyfan!

Kvällen innan spenderades även den med en underbar vän, men på ett helt annat sätt (samma vän båda kvällarna, vi är mångsidiga). Till ett varmt välkomnande kom jag hem efter två veckors frånvaro från staden. Hon drog med mig ut i skogen och vi hade en lugn, vacker och fridfull kväll med sällskap av två rävungar, tre älgar och en pensionerad jakthund. När solen sakta gick ner över skogsbrynen satt vi med en kopp oboy (det var länge sen det, mumma) och avnjöt en tystnad så obeskrivbar att jag inte ens tänker försöka.

Jag har tidigare ganska högt och tydligt beklagat mig för mina vänner över en man som är just så, att han vill ha (mig) när han inte kan få (mig) men inte annars. Har jag blivit likadan? Jag vill inte tro det! Jag vill tro att jag ska hitta någon som inte är ett impulsköp då jag ändå har pengar och heller inte någon jag får fönstershoppa i evigheter efter. Jag vill ha någon som blir den där perfekta tröjan man suktat efter och sedan är den absoluta favoriten i garderoben.
Kanske är det så att mina manliga läsare inte lika mycket uppskattar dessa klädmetaforer, men det skiter jag högaktningsfullt i!
Något som däremot är alla fel samlade på ett och samma ställe är de idioter jag mötte på igårkväll. Jag hade varit på söder för att se en standup-show, vilket för övrigt var jättekul, och satt nu på tunnelbanan hem (stockholms för- och nackdelar i två meningar). Detta gäng bestående av fyra killar och två tjejer klev på stationen efter mig och gick lyckligtvis förbi mig och den smått sympatiske kille som satt mittemot mig. Men tyvärr gick de inte allt för långt bort utan satte sig några platser ifrån oss. Där satt de (och stod) och skrek om sitt jääääääääävla fotbollslag, kastade klåpord på en svart kille som råkade sitta på fel ställe, rökte, slog allt de kunde på glasrutorna, spottade och förde ett jäkla liv. Jag tycker att det är så otroligt tragiskt att 1. de är sådana idioter att de inte ens fattar det själva och 2. ingen (inklusive jag själv) törs göra något åt det, ingen törs säga något. Jag klev till och med av långt innan jag egentligen skulle av, bara för att byta tåg. Ville inte riskera att de skulle till samma ändplats som mig. Ja, jag är lika feg som alla andra... fast vad hade jag kunnat gjort? Egentligen?
Rubriken!
Jo men igår var jag på g ska ni se. Först var jag på en fotoutställning som DN anordnade, med årets bild och några andra prisbelönta fotografier. Efter det avnjöt jag en kort konsert av trion Trivium i Grynevaldssalen på konserthuset. Det var en tvärflöjt, en fiol och en gitarr och det var en jättefin kombination. Nu kan inte jag så tokmycket om klassisk, eller modern, musik så jag ska inte försöka svänga mig med termer. Det räcker för min del att säga att jag uppskattade föreställningen.
När jag gick därifrån bestämde jag mig för att sätta mig i kungsträdgården med en nyinköpt deckare. Sagt och gjort knallade jag bortöver och hittade en fin plats i trappen bredvid ett relativt nyförälskat par (ett sånt som får en att må bra men inte måste plåga en med att hångla hela tiden). När jag suttit där i kanske en halvtimme, tagit av mig skorna och njutit av "lugnet" kommer en man och sätter sig bredvid mig, alldeles för nära med tanke på hur stor plats det fanns runtom honom. Sen började han mumla: "Hej kompis! Du är jättesöt, jag vill prata med dig!" Jag försäkte verkligen ignorera honom hur länge som helst och det verkade inte spela någon roll att jag till och med sade till honom att jag inte var intresserad av att prata, jag ville bara läsa min bok. Han fortsatte ändå, som en bandspelare; "men kompis, jag kan vänta, jag vill prata med dig kompis". När fan blev jag din kompis då??? Till slut övergav jag min plats, drog på mig skorna och gick.
Väl "hemma" blandade jag iordning en sallad på avokado, paprika, lite blandad sallad och kräftstjärtar. Mumma! Hade varit gott med ett glas vitt till men jag glömde bort systemet så glocken-juice fick duga. Sen var det dags för nostalgitid från ungdomsåren då tv4+ visade filmen Blod in blod out. En toppenfilm som jag förvisso sett en massa gånger men som är lika bra fortfarande. Den handlar om latinos i östra La på slutet av 70-talet. Filmen visar olika sidor av hat, kärlek och hur annorlunda livet kan bli för människor med samma bakgrund, från samma bakgata. Till slut återvänder de med de varmaste hjärtan till familjen, vare sig det är den egna, eller den nypåfunna. Vatos locos eller La Onda! Mycket bra film - se den!
Hur som helst är det lika bra att fortsätta öva, någon dag tar jag mig dit och du är välkommen att följa mig på vägen. När jag var liten var jag stolt över att vara född på samma dag som Astrid Lindgren, det tänker jag fortsätta vara.
1999 flyttade jag till Stockholm men inte speciellt lång tid efter flyttade jag därifrån. Varför? Dels för att jag kom in på en utbildning i Eskilstuna och dels för att jag inte alls gillade att bo i den här stan. Att som jag nu gör; resa ner för någon vecka under sommaren kan vara härligt, men inte att bo här. Jag vet att alla stockholmsälskade huvudstadsbor kommer att hata mig nu, men man får faktiskt tycka olika - jag tycker inte om kålmat eller Idol heller. Låt mig åtminstonde få ge argument.
I måndags när jag och en vän anlände till la stada, gick (sprang) vi förbi en man på centralstationen som med bedjande stämma räckte ut sina händer mot oss och sade "snälla hjälp mig, jag har en fråga". Hemma hade det inte ens funnits någon tvekan, jag hade omedelbart bums stannat för att hjälpa honom, men här var det så många som kollade snett på honom medan de sprang förbi att jag gjorde det jag med och tänkte att det är nått "pucko som går löst". Jag gillar inte att jag tänkte så, jag tycker inte om min egen gärning och tanke. Jag kan inte argumentera för mig själv att det var rätt att springa förbi bara för att alla andra gör det.
Förra vändan jag var här nere, inför Irlandsresan, råkade jag vid ett tillfälle stanna upp på gatan för att kolla något. Då kom det en helstressad asiat och sprang in i mig och vände sig sedan om hyttandes och skrek åt mig att där kunde jag minsann inte stå och stå. Varför kunde jag inte det då? Var jag så ivägen för honom i hans dagliga stress? Han vände sig om och såg på mig två gånger efter det att han sagt sin mening och jag stod bara där och såg efter honom. Hade han förväntat sig att jag skulle ilska till och säga något "passade" tillbaka? Var min icke-reaktion för mycket "fel reaktion"? ----- Nä nu tror jag visst att jag snurrade iväg lite väl här va!!!-------
Men självklart - visst har Stockholm, som alla andra ställen, en hel del underbara delar också. Det är vackert här på sommaren, det är grönt och härligt. Men det kanske beror mer på själva sommaren iof! Det finns restauranger av alla de olika slag (vilket påminner mig att genast springa in på tapas-restaurangen på Nybrogatan när jag kommer hem), det finns ett mycket större utbud av framträdanden och mindre festligheter som man i andra städer har mindre tillgång till (dock ej obefintlig). Och så finns det båten Patricia - som har Jul i Juli!!!
Framme! Ja så klev jag in i huset jag ska bebo i två veckor, knäppte av larmet och såg mig om, det här ska nog gå bra! Kan väl säga att det kändes lite annorlunda att stoppa in mat i en annan familjs kylskåp. Letade reda på vilket av pojkrummen som innehar min säng för semestertiden och knappade sedan på datorn. Fick börja med att installera msn - så det är nog bra om jag kommer ihåg att avinstallera det innan jag åker. Upptäckte sedan att jag inte kan gå in på sd eftersom den var en spärrad sida under kategorin sex/personligt. Det är dock något jag inte tänker göra nått åt, så förvänta er en utloggad tjej på sd i två veckor (för dem av er som vet vad jag pratar om).
Nu ska jag leta reda på en stor kopp för att få i mig lite av dagens teranson och sedan ska jag nog ta en promenad och se mig omkring =) Vi hörs!
Idag har jag så varit på Frösö Zoo med Albin, mamma och pappa. Haft en jättemysig dag där vi kollar på lejon, tigrar, dingohundar och matat några lamaliknande djur som inte spottade och hette nått på A. Samt en himla massa fler djur såklart! Lyckligtvis var det perfekt väder, lite gråmulet men inte regn. Hur kan det vara perfekt kanske du undrar, jo men du kan ju tänka dig hur många djur som orkar visa sig ute ur sina grottor när det är 25 grader varmt och stekande sol, och du kan ju även tänka dig hur länge min pappa skulle orka hänga på i det vädret. Vi stannade på vägen dit och hade picknick och sedan stannade vi en snabbis på vägen hem, vid en mack, och köpte glas och ett mig-spel =)
Imorgon återvänder jag till la stada, packar min väska och måndag morgon bär det av igen. So long!
Igår var jag på gatufesten igen. Jag såg inte Winnerbäck, jag är inte kär och de armarna finns inte för mig längre. Andra förutsättningar kanske man kan säga, men jag hade himla roligt och det är väl huvudsaken. Vi startade kvällen med grillning och kubbspel - som jag vann två vänder =) Det dracks vin! När vi så kommer ner på stan ser jag killen i grönt. Jag har sett honom förr, i samma gröna tröja, men varje gång är en fröjd. Jag har absolut ingen aning om vad han heter, men stans snyggaste kille är det då sannerligen. Nu snackar vi "out of my league" så det skriker om det - men sukta får man alltid.
Se dig om - det finns massor av fina människor runtomkring dig. Och när du träffar de fula, kolla ner, de kanske åtminstone har snygga skor ;)
En man gick till läkaren och klagade över för tidig utlösning. Läkarens råd: När du är nära utlösning försöka att skrämma dig själv. Mannen köpte en startpistol, kom hem och satt i gång i 69an med sin fru. Då utlösningen närmade sig brände han av pistolen. Nästa dag gick han till läkaren. Hur gick det? frågade läkaren. Åt helvete, min fru bet av 5 cm från kuken min, sket mig i ansiktet och grannen kom ut ur klädskåpet med armarna i vädret.
Nä, det funkade inte för min del iaf... (den var nog bra mycket roligare när jag hörde den av en vän igår, med nått glas vin i cirkulationen). Va fan ska jag göra för att komma igång? Iof skulle jag kunna börja packa lite kartonger, det är alltid kul. Längtar till flytten nu, det ska bli helt underbart att få en ny, egen lägenhet. Men visst har jag haft mysiga stunder här också, det är klart. Nä nu jäklar är det dags att göra nått... jag kan iaf fixa med adressändringen och elen och sånt... alltid nått!!! Å du - skynda dig att läsa en mer inspirerande blogg under dagen så att jag inte smittat dig med. Lovar att jag är piggare en annan dag - förhoppningsvis imorgon då det blir grillning och gatufest såklart =)