För den som aldrig varit rökare kommer detta inlägg att te sig totalt oförståeligt. Så med det sagt….
I augusti bestämde jag mig! Nu får det vara nog, jag har rökt i nästan halva mitt liv, det är inte bra. Jag hade i och för sig redan innan röktiden startade dåligt immunförsvar som leder till att jag åker på en tre-fyra rejäla förkylningar per år, men inte lär jag göra det bättre genom att dra sönder de kämpande lungorna med gift, det är inte bra. När jag kollar riiiiiiiktigt noga tycker jag mig ibland kunna se en gul skiftning på höger pekfingernagel, det är inte bra. Jag hostar och harklar mig en som engelsk gruvarbetare från 1800, det är inte bra. Hyn tar stryk, håret med, kondisen ska vi inte prata om, det är inte bra. Att räkna ut hur mycket jag ekonomiskt har rökt upp under alla dessa år kommer jag aldrig att göra, så dum är jag inte!!!
När jag i augusti bestämde mig för detta – att den 1 oktober är det färdigrökt – kontrar såklart ickerökarna i närheten med: ”Varför 1 oktober, varför inte 1 september?”, mitt stående svar har varit: ”1 oktober är väl en bra dag!” och lämnat diskussionen där. Det går inte att förklara för den som inte vet vad ett rökstopp innebär.
Jag har gjort detta en gång tidigare, jag vet att jag kan. Den gången gjorde jag det för någon annans skull, någon som ville det av mig. Det är klart att min kropp tackade honom men det slutade med att samma sekund som vi bröt med varandra sa mitt huvud: ”Jag får fan röka om jag vill!!!”.
För många år sedan såg jag en dokumentär med en av de rikaste av de rika, en av huvudägarna för ett av de stora tobaksbolagen. När den riktiga intervjun var avslutad och mannen trodde att kameran var avslagen frågade intervjuaren om han själv rökte, svaret kom med ett skratt: ”Nej fan eller, det är bara svarta och dumma som röker!!!”. Det värsta är att han har ju rätt. Nej, jag menar inte de mörkhyade, men jag menar de dumma. Det är fan bara idioter som röker. Att frivilligt betala dyra pengar för att långsamt förgifta sin egen kropp kan inte benämnas som annat än idioti och jag skäms för att vara en av dessa dumskallar. Jag skäms för att andra kan se mig så, för jag ser mig så.
Nä, den 1 oktober ska jag börja lägga grund för att Bengt (mitt flimmerhår) ska få nya kompisar. Jag är medveten om att de kommer att klia i sin växtvärk, jag är medveten om att jag kommer att skotta Extra drops, tuggummin eller vad som nu behövs. Jag kommer säkert att gå upp i vikt igen, vara sur och grinig.
Jag kommer för alltid att sakna den underbara känslan en rök till rödvinsglaset/kaffet skänker, det inbillade lugn man infinner sig i efter den där pausröken. Jag kommer att sakna det som fan…
Jag måste bara visa att det är jag som bestämmer – inte mitt beroende!!!
