




20 kronor la jag i parkeringsautomaten vid sjukhuset idag, eftersom jag inte hade en aning om hur lång tid magnetröntgen skulle ta. Efter att jag så legat i den ljudliga bunkern och insåg när jag var klar att det gått mindre än en av de fyra timmars parkering jag betalt för, såg jag mig omkring när jag kom ut på parkeringen. Det kom en kvinna gående mot automaten och jag bad henne helt sonika vänta en liten stund, gick till min bil och hämtade min parkeringlapp och gav henne den. Så:
1 stycke okänd människa lite gladare än tidigare.
3 kilo har jag gått ner på en vecka
9,32 kilometers promenad blev det igår
Så ni ser, siffor är inte bara siffror, de kan vara skryt också!
