Klick

0kommentarer

Såg en film igår med Adam Sandler som heter Klick -

- Vänta nu här... "såg en film med Adam Sandler", menar jag då att denna internationellt stora skådespelare satt bredvid mig i den rutiga soffa? Nä, det menar jag inte fröken språkpolis, jag menar att han spelade huvudrollen i filmen jag såg tillsammans med en vän. Ok, utrett!!! Ni vet språket kan ställa till det för en och speciellt de luriga småorden subjunktioner, konjunktioner och prepositioner (lite lustigt att ord som benämner småord i sig själva är allt annat än små). För att återgå till där jag var....

- filmen handlade om en man som genom en dödsängel får tag på en universal fjärrkontroll. Som inte bara styr tvn, garageporten och takfläkten, utan hela hans liv. Med hjälp av den snabbspolar han förbi vissa delar i livet som han tror sig uppskatta mindre än andra och självklart slutar det hela med kaos. Eller rättare sagt, eftersom detta är en Amerikans film så slutar den sensmoraliskt lycklig. Men det var en bra film, lagom bra en slapp kväll där sällskapet somnade i soffan under halva filmen ;) Själv kan man fundera, vilka delar i mitt liv skulle jag vilja snabbspola? Köer tänker nog många för sig själv, t-banan överväger eventuella stressade stockholmare som kan tänkas läsa denna enkla skildring av ett helt vanligt liv, som denna blogg faktiskt är. Jag kan inte direkt säga att jag kommer på något. Va! Jo men självklart har även jag en massa trista stunder i mitt liv jag önskat kunde ta slut snabbare än de gjort men ibland kommer man på sig själv att i den där bankomatkön komma på lösningen till ett problem man gått å grunnat på, och om jag då hade förkastat denna stund hade jag ju aldrig fått min insikt.  


Med detta flum menar jag att vi behöver nog alla våra händelsefattiga och sega stunder för att kunna uppskatta de fartfyllda och roliga. Som ett aktuellt exempel på detta kan jag säga långfredagen och annandag påsk. På långfredagen satt jag hemma själv hela dagen och spelade sims2, ja jag fyller 28 i år, är en ung kvinna och lärare och spelar ändå dataspel. Jag gick inte ut från min lägenhet, jag fixade ihop några rester som jag åt framför datorn och man kan nog säga att jag var en rätt sorglig syn, som dessutom inte ens fick på mig några kläder förrän kl. 13 på dagen. Men sen på annandag påsk följde jag med en vän och hennes dotter ut på Bänkåsviken (tror det heter så), kastade sten i vattnet, njöt av solens strålar från den blå himlen och grillade korv över öppen eld. När vi smått småfrusna och mycket pinknödiga vände bilen hemåt kunde jag känna en nöjsamhet över det faktum att tack vare att jag var så ledig på långfredagen att jag kunde "kasta iväg" en dag, som stenar i vattnet, kunde jag då njuta av denna ledighet på ett annat sätt, ett trevligare sätt. För inte kan jag påstå att långfredagen på något sätt var en rolig dag, den hade definitivt snabbspolats på film, men det gav mig möjligheten att på ett hjärtligare sätt uppskatta annandagen.

Kommentera

Publiceras ej