asomianna

... att hålla sig för skratt. Ja jag skulle vilja säga att det till och med går förbaskat bra. Varav denna surhet må du då kanske tänka, och det ska jag säga dig, att glädje finnes... eller kanske... nån dag i framtiden kanske jag kan se tillbaka och tänka på något positivt med detta, som att jag slapp bona parketten eller så... men inte just nu.

I slutet på förra veckan ringde min mäklare och sa att det var kallt i lägenheten och att det skvalade i ett av elementen. Då de nyligen har utfört dräneringsarbete kring lägenhetshuset kan detta vara en anledning och jag sa att jag skulle åka dit och lufta elementen efter att ha pratat med ordförande i föreningen. Lyckligtvis hann jag inte göra detta på lördagen som det var tänkt utan for dit på söndagskvällen. Men elementet i fråga ville inte luftas, det ville efter att jag försökt öppna en ventil som inte rörde sig åt något håll, varken bjuda på luft eller vatten. Jag luftade ur de andra elementen och for sedan hem. Skickade ett meddelande till ordföranden på måndagsmorgonen och sa att det inte gick så bra och bad honom kolla upp det hela. Cirka en timme senare ringer han och berättar att det har bildats en vattenbassäng i mitt vardagsrum och att parkettgolvet leker flottbåtar. Det hade när han kom in i lägenheten sprutat vatten ur elementet, och kan då ha gjort det i uppe mot 12 timmar. Men jippi fucking jej!!  

 

Jag som hade för mig att jag inte ens hade ett konto i Swedbank. Men då måste jag genast logga in på denna sida och fixa det. För säkerhet skull är det nog bäst att jag anger både namn och personnummer. Det kanske är lika bra att även ange mitt kontonummer på den bank jag har i dagsläget, om det är några överföringar som ska ordnas eller så. För det borde vara dags snart att få den där utdelningen från den afrikanska studenten som behövde lite pengar för att kunna ta patent på sin uppfinning som skulle stoppa världssvälten. Det var minsann en trevlig en det, och förvånansvärt bra på svenska må jag säga. Stavade mitt namn lite fel bara, men det gör ju skatteverket också så det får man leva med.  

 

Ja just ja, det är nog lika bra att skriva in min personliga kod också, så att de kanske kan hjälpa mig att byta den till de fyra sista siffrorna i mitt personnummer, för det är ju så mycket lättare att komma ihåg då - för det äääääääääääääär ju så många koder till allt... (nu för tiden).

... dreams are made of this.

Det här är Peps! I 20+ år har det varit mitt absoluta favoritgodis.

Tänkte bara säga det.

Har fått min första följare på bloglovin supernice är väl rätt ord för det va!

 

Nä men det är sant, om du följer mer än en blogg så är det supersmidigt att gå via den sidan för då kan du bara lägga in alla du följer och på ett enkelt sätt få upp alla på ett och samma ställe.

 

Ja men det var väl dagens reklaminslag det!

 

Annars då?

Jag är kanske inte den som ska prata om shopping egentligen... eller föresten, man kanske ska vända på det, det kanske är det jag ska göra. Det har den senaste tiden blivit ganska mycket shopping, så pass till och med att jag och min shoppingbuddy har sagt att vi de närmaste månaderna bara ska köpa sådant vi "behöver". Vadav denna shoppinghysteri frågar du dig? Och den bittra och tråkiga sanningen är att både hon och jag den senaste tiden gått ifrån jobbet arga, bittra, ledsna, besvikna, förvånade... you name it.. och då löst våra känslor med shopping. Sunt? Nä förmodligen inte! Samhällsstimulerande? You bet!

 

Andra människor tar till alkohol säger jag bara.

 

Men vänta nu... detta var ju inte vad mitt inlägg skulle handla om. Det ska ju handla om bilden här nedan, tagit från en av alla de hundratals (ja kanske tusentals) köp- och säljsidorna på Facebook. Jag frågar mig, varför bemödar man sig med att fotografera, annonsera, smsa fram och tillbaka med en eventuell köpare/säljare, lägger tid och bensinpengar på något som detta? Barnkläder, aftonklänningar, hundburar, skridskor, studentlitteratur, ja det är många saker jag har full förståelse för och även själv kan tänka mig att bidra i varucirkulationen, men en nyckelring med en liten plastflaska (som förmodligen läcker, eller heter det läker, jag vet inte).

 

Ja det är väl sant det de säger, allt (och alla) går att köpa/sälja.

 

 

 

Som många av er vet flyttade jag och hårbollarna i somras ut till landet och det var då banne mig en av de bästa saker jag gjort. Det är helt underbart!

Parantes: Okej - några av er har påpekat att vi ibland tycks leva utan vare sig vatten, el eller värme men riktigt så illa är det inte. Jag kanske är lite bra på att överdriva ibland (sambon säger.. nä hävdar det). Men det finns utvecklingsområden... så kan man säga... och i fredags kunde jag för första gången sen jag klev in i huser för cirka ett år sedan, tända lyset i badrummet. Kändes förbannat bra! Slut parantes.

Hur som helst! Igår var jag och sambon och kollade på golv till sovrummet (och hallen uppe och hallen nere) och det var så jäkla nice, för att använda rätt ord. Inte bara för att vi för en gångs skull blev mest förtjusta i det som inte var dyrast utan för att vi föll för samma golv. Visst har vi lite olika åsikter om vissa detaljer men i det stora hela är vi väldigt överens om hur vi vill att det ska se ut och det är så skönt.

Å på tal om skönt - i den här härliga byn vi bor har man anordnat Skidbingo i helgen. Hur många har ett skidspår direkt utanför knuten (det grå huset i bakgrunden är vårt).