asomianna

Ibland kan man leka med tanken vad man skulle göra om man vann en massa pengar - säg 10 miljoner.

1. Betala av mina och min familjs lån. Harkel... Den som är satt i skuld är icke fri... host host.
2. Köpa en motorcykel till pappa och en husvagn till mamma.
3. Starta ett stort och säkert (!) fondkonto åt systerbarnen + de förhoppningsvis egna barnen.
4. Se New York, Brasilien, Maldiverna, Egypten, Hong Kong, Nya Zeeland osv osv tillsammans med familj och/eller vänner.
5. Slänga alla gamla t-shirts sedan högstadiet och köpa en (eller två) helt ny garderob(er).
6. Köpa en bil.
7. Renovera eller köpa en ny lägenhet.
8. Inte sluta jobba men heller inte jobba heltid utan kunna ha tid över att plugga det jag vill bara för att jag vill. 
9. Skänka en viss summa till något lokalt ändamål.
10. Se till att jag aldrig mer behöver leva på pannkaka och blodpudding de sista två veckorna innan lön.


Nu är kanske inte 10 miljoner någon siffra man kan leva hela livet på, om man inte sköter det rätt, men man kan nog åtminstonde ha några fina år.  Ja okej då - det är väl dumheter att tänka såhär men man kan väl få leka med tanken.

Jag har haft en helt underbar helg! En sådan som man bara uppskattar till fullo när man dagarna omkring sliter på jobbet iklädd varm uniform och omgiven av tusen frågor och problem som såklart är livsviktiga och måste ordnas NU. Det gäller att lära sig säga orden: "Inte nu!" och "Du får vänta!" ibland även när man har tid, men för att problemsinnehavaren ska inse att jag kan inte skutta upp och genast ordna världen närhelst hon så vill. Nu kom jag ifrån mig.. det var ju helgen jag tänkte skriva om.

Den innehöll mys och sällskap, vin, sol och bad, mys och sällskap, lite krogliv med mycket roliga inslag, lite mys och sällskap och ännu mera sol och bad =) Enda dåliga var mitt samvete över hur mycket Sigge fick vara ensam i helgen men jag och hans favoritkompis kompenserade det ganska bra på söndagskvällen och under natten till måndag somnade han vid min sida som vanligt. Ser fram emot den minisemester jag har till helgen med fyra dagars ledigt. Min chef frågade mig för någon dag sedan om jag hade tänkt ta någon semester innan jag börjar det jobb jag ska göra i höst, men varför ska jag det? Vad är det för vits att vara ledig flera veckor i september, när solen gått ner, vattnet är för kallt och ingen annan är ledig? Nä då spar jag hellre de dagarna till andra tider. I och för sig hade det kanske varit bra att vara ledig en vecka eller två för att ladda batterierna inför det nya jobbet och studierna i höst... men va fan! Jag har klarat värre ;-)

Fick idag ett meddelande på en sida idag som löd:
hejsan, allt bra med dej? vad tycker du om när killar har synliga blodådror på armarna/längsmed biceps?

 Mitt svar blev:
Skulle aldrig fundera på en kille som definierar sig med sina biceps...

Okej, nu ska jag inte sätta mig på alltför höga hästar, visst är det så att även jag kollar lite extra på en man i en sexigt vältränad kropp, herregud man är väl inte blind. Men det är långt ifrån att jag skulle lägga ner energi på en kille som inleder med att lyfta fram sina blodådror. Allvarligt!!!

I onsdags var jag ut med en vän på en uteservering och tog några glas vin. Vinet var gott, sällskapet trevligt, vädret bra och när jag landade i sängen på nattkröken var det efter en mysig kväll. Vi la märke till en rolig sak, inte rolig haha, men att observera. Det var två tjejer som satt alldeles bredvid oss och som var ett klockrent exempel av katten och musen.

Katten - var i mina ögon inte speciellt snygg men jag gissar att hon själv tyckte det en hel del. Det var en trimmad kropp, även om den sett sina yngre dagar, riktigt silikonfyllda pattar nerpressade i ett litet linne och en uppknäppt skjorta till. Snygga jeans, superstylat hår, solariebränna som bidragit till väldigt många rynkor i ansiktet och en hållning och attityd som gjorde att man la märke till henne.

Musen - hade svarta, heltäckande och på intet sätt åtsittande kläder. Hon hade långt fullständigt ofixat rödbrunt hår som såg ut att vara en gammal färgning på väg ur. Inget smink, inga framträdande former någonstans och en väldigt dämpad framtoning.

Efter bara ett kort tag kom en man fram till tjejerna och bjöd dem att slå sig ner vid hans bord, där det fanns en blandning av män och kvinnor. Sagt och gjort! Katten slår sig ner på en stol mitt i sällskapet, oberörd av att den platsen uppenbarligen var upptagen då det stod glas på bordet framför. Musen satte sig såklart längst ut på hörnet, fast det fanns en stol "närmare" ledig. Lite senare hör jag mannen mittemot katten vråla som en hyigena av skratt medan hon förstrött kastar på det halvkorta håret. Musen sitter kvar där ute och gör en ganska avvisande gest med händerna (tänk att du har händerna i kors i ungefär brösthöjd och sedan skjuter du dem ifrån varandra fram och tillbaka) och säger att det var så och så många år sedan hon lämnade gymnasiet och sedan dess har hon inga planer på att återvända. Ungefär nu slutade jag observera dessa två damer då jag ärligt talat hade smakat lite för mycket av den goda röda livsdrycken men jag måste säga att de var en underhållning så länge mitt intresse varade.

För det är verkligen underhållande att observera människor, även deprimerande i viss fall om man ska vara ärlig men det är en annan sak, och framförallt på krogen. Där alla alkoholen finns, där vi ska luta oss tillbaka på våra medfödda drifter, där alla har en roll att följa och bannemig om du bryter den. Och jag.. jag är precis som alla andra! 

Tillsammans.
Pappas arm om mammas axlar. Fyrtio år och fortfarande stod de där, sida vid sida, tillfreds med sin tillvaro och så stolta och tacksamma över sin dotter.
Just så ville hon också stå en gång.
Det var det här barndomshemmet som hon ville återskapa för sitt barn. Tryggheten. En total tillit till att vad som än hände så fanns den där.
Familjen.
Den orubbliga.
Den som det alltid gick att falla tillbaka på om allt annat gick åt helvete. Så som hon själv hade fått förmånen att växa upp. Mamma och pappa, alltid där om hon behövde dem. Alltid redo att ställa upp. Och ju äldre hon blev, desto mindre behövde hon dem, just för att hon visste att de hela tiden fanns där.
I fall att.
Deras gränslösa tro på henne, att hon skulle klara sig, att hon var kapabel. Vad hon än tog för sig.

Denna text hittade jag idag i en bok jag läser och genast kom det en varm känsla av igenkännande över mig. Jag kopierade texten, skrev ett litet meddelande och lade det i ett kuvert med mamma och pappas adress på. Jag och min syster har haft en underbar uppväxt och det ska man inte ta för givet, det ska man berätta för sina föräldrar. För några veckor sedan frågade Mikael Tornving i kanal 5s program "Power of 10" hur många procent av svenskarna som i vuxen ålder sagt till sin pappa att de älskar honom. Jag minns inte svaret, men om du inte minns ditt eget svar är det dags att berätta det för honom, om du nu har glädjen att känna den känslan.

För många år sedan var jag tillsammans med en man (kille) som älskade att reta mig för alla de anledningar som fanns eller inte fanns och en dag hade jag nackspärr, men råkade blanda ihop ordet med ryggskott så jag sa att jag hade nackskott, något jag sedan fick höra läääänge. Idag har jag nackspärr och det gör hur ont som helst, jag går omkring som en robbot och kvinnorna på jobbet ser på mig med ett roat medlidande. Helst av allt skulle jag bara vilja ligga hemma på en varm vetekudde, äta glass och tycka synd om mig själv, men det får man såklart inte. Jobbar heeeeela helgen istället!

Men eftersom jag nu jobbar hela helgen slipper/missar jag gatufesten. Visst hade det varit roligt att se Escobar men annars känner jag inte att det är något jag missar. Jag har gjort det förr, jag har druckit blaskig dyr öl i plastmuggar, jag har tumlat runt i tälten, blivit spild och trampad på, jag har träffat klasskompisar från förr och frågat vad de gör nu för tiden och jag har pinkat bakom buskar. Dessutom gjorde jag såklart en vända i onsdags och även om jag hade himla roligt den kvällen så känner jag att det räckte bra. Har upptäckt att jag blir så förbannat bakis nu för tiden - man börjar helt enkelt bli gammal ojojoj!

Men ändå inte i närheten lika gammal som jag kände mig i början av kvällen när vi skulle möta upp en kompis ex och hans kompisar och hamnade mitt i en fjortisfest på en skolgård. Jag trodde jag skulle skjunka genom jorden när en dygnrak kille på 20-nånting var så packad att han inte ens kunde sitta på en bänk utan nästan ramlade in i min arbetskompis jag hade med mig. Senare på kvällen träffade jag dock en riktig teddybjörn som jag känner sedan länge och som är en helgo kille som kom med den glada nyheten att han ska bli pappa. Är mycket glad för hans skulle och såklart även för den blivande mamman (även om hon skyr mig som pesten).

I lördags var jag ut med två tjejer från jobbet och vi hade jättetrevligt, en av oss ännu mer än de två andra (önskar jag kaxigt pratade om mig själv men så är det inte). Det var förvånansvärt mycket snyggt ute denna kväll, kanske beror det på att mina ögon öppnades väldigt väl, att mina krav sjunkigt eller att den förhållandevis ljumma kvällen lockade fram dem. Självklart var Mr Superduperhunk ute, inte för att jag skulle komma på tanken att kontakta honom, det räcker bra med mina ögonorgasmer. Dessutom har jag en ganska stark känsla av att han nog inte är speciellt mycket att ha, men det kan man ju inte säga till sina fantasier.  

Men som vanligt fanns det såklart även den mindre trevliga högen män. De på dansgolvet som stinker apa, de vid bardisken som trycker undan en eftersom deras stora stark är sååå mycket viktigare (ungefär som deras jobb) och till sist de som tror att en kvinnas kropp är något de har fritt förfogande över. Vid ett tillfälle gick jag runt en sväng och av en händelse stannade jag två sekunder vid en man, runt 40årsåldern av utländsk härkomst, och den jäveln tar mig på låren och nyper mig i rumpan. Jag vänder mig förnärmat och ilsken om och ger honom en flata i ansiktet. Inte så hårt att jag med det skulle riskera att han blev arg och slog tillbaka, men ändå så pass att budskapet "Mig ger du fan i!" kom fram. Nästan lika illa som män som tar en på brösten.