Jag och min kära vän har en fin tradition som nu har några år på nacken. I samband med att en skål utbringas utser vi "dagens bästa och sämsta". Gårdagen var en kanondag på många sätt så det var nästan svårt att hitta något som utmärkte sig som det bästa. Men jag lyckades! Nackdelen är då att så mycket annat faller i glömska. Så vi gör väl en lista....
Bra 1. (den som vann) Jag vaknade av ett telefonsamtal från en människa jag absolut inte hade väntat mig skulle ringa denna morgon. Det gjorde mig glad och gav mig även en känsla av rättfärdigande.
Bra 2. Hittade en fantastisk röd klänning och eftersom jag i den butiken hade ett kort med "bortglömda" pengar kan man nästan säga att jag fick klänningen gratis. Det är kvinnlig shoppinglogik när den är som bäst!
Bra 3. Fann mina tapeter till sovrummet. Åååååå va fin dom va. Så idag var vi bort till lägenheten och räknade tapetvåder, så man har iaf en liten hum om hur mycket som skall inhandlas. Det kommer att bli sååå fint =)
Bra 4. Klippte mig - blev nöjd!
Bra 5. Åt en jättegod middag tillsammans med vännen. Saffranspasta med gorgonzolasås, kanske låter som en konstig kombination men det var riktigt gott, och så en fräsch sallad till det.
Bra 6. Drack gott vin till och även under resten av kvällen
Bra 7. Jag får så otroligt fina sms av dig - du vet vem du är!
Bra 8. Fick mer i lön än vad jag hade förväntat mig
Ja, vi hade verkligen en toppendag, men hur det än är, man hittar alltid negativa saker oxå (framförallt om man letar).
Dåligt 1. Hade för mig att luncherna på IKEA brukar vara billiga, men jag slutade på 72:- och jag tror bannemig att hon tog betalt för smöret till brödet.
Dåligt 2. (Den största) Vera Moda!!! Där är det totalt hopplöst att försöka sig på att handla något över huvud taget, framförallt inte den ute på Birsta. Jag sökte mig ett par shorts, det är ju ett plagg som är ganska uppskattat såhär i sommarvärmen. Och jag fann även en hög i olika färger så jag börjar leta efter min storlek. Det fanns inte!!! Jag kan säga att om du inte hade storlek 34 eller 36 fanns det inte för några andra alls. Det är inte så att det var utplockat så att bara dessa storlekar fanns kvar, nej då, det fanns nästan 20 par av varje - av dessa två storlekar. Ja, det är väl kul att alla 34/36or kan gå runt och ha likadana shorts på sig, men resten då?
Dåligt 3. ... nä jag kommer inte på nått mer!
*Suck*
Jag behöver motivation! Jag behöver lust! Jag behöver lite jävlar anamma! Jag behöver... mycket känns det som. Sitter å försöker skriva på mitt examensarbete men just nu går det segt, har liksom inte riktigt lyckats komma in i tänket ännu och jag vet att det inte är det lättaste att göra det heller. Varför lät jag mig övertalas till att skriva ett arbete om textbindning och satskonnektioner i text? Fatta att det är lika jävla tråkigt som det låter - åtminstone känns det så nu, jag kommer förhoppningsvis att ändra mig.
I höstas skickade jag in ett arbete i historisk teori och metod på c-nivå. Rubriken var: "En metodteoretisk granskning av Birgit Peterssons Den farliga underklassen - studier och brottslighet i 1800-talets Sverige". Det arbetet skulle egentligen examineras hösten 2002 men av lite olika anledningar - som privatliv och lathet - drog det ut på tiden. När jag så i höstas väl tog tag i det hela och fixade klar det kände jag mig aldrig helt nöjd, men bestämde mig efter att ha ändrat småord i tre veckor att skicka in arbetet. Responsen blev en lätt lyrisk professor som inte bara gav mig VG på undersökningen utan även tydligt förmedlade sin önskan att jag skulle fortsätta med D-kursen. Hans entusiasm smittade av sig och jag kan känna en glädje och nyfikenhet över att få börja med C-uppsatsen i historia som jag tänkte skriva under hösten. Men... innan det ens kan börja måste jag bli klar med det här arbetet först.
Varför la jag in detta smått skrytsamma inlägg? Kanske för att successivt dela med mig av vem jag är, kanske för att påminna mig själv om att det kan bli bra bara man kämpar lite, kanske för att den exhibitionistiska delen av denna människa kan uttrycka sig i skriftliga sammanhang istället för det mer vanliga fotobaserade. Man vet aldrig!
Jag behöver motivation! Jag behöver lust! Jag behöver lite jävlar anamma! Jag behöver... mycket känns det som. Sitter å försöker skriva på mitt examensarbete men just nu går det segt, har liksom inte riktigt lyckats komma in i tänket ännu och jag vet att det inte är det lättaste att göra det heller. Varför lät jag mig övertalas till att skriva ett arbete om textbindning och satskonnektioner i text? Fatta att det är lika jävla tråkigt som det låter - åtminstone känns det så nu, jag kommer förhoppningsvis att ändra mig.
I höstas skickade jag in ett arbete i historisk teori och metod på c-nivå. Rubriken var: "En metodteoretisk granskning av Birgit Peterssons Den farliga underklassen - studier och brottslighet i 1800-talets Sverige". Det arbetet skulle egentligen examineras hösten 2002 men av lite olika anledningar - som privatliv och lathet - drog det ut på tiden. När jag så i höstas väl tog tag i det hela och fixade klar det kände jag mig aldrig helt nöjd, men bestämde mig efter att ha ändrat småord i tre veckor att skicka in arbetet. Responsen blev en lätt lyrisk professor som inte bara gav mig VG på undersökningen utan även tydligt förmedlade sin önskan att jag skulle fortsätta med D-kursen. Hans entusiasm smittade av sig och jag kan känna en glädje och nyfikenhet över att få börja med C-uppsatsen i historia som jag tänkte skriva under hösten. Men... innan det ens kan börja måste jag bli klar med det här arbetet först.
Varför la jag in detta smått skrytsamma inlägg? Kanske för att successivt dela med mig av vem jag är, kanske för att påminna mig själv om att det kan bli bra bara man kämpar lite, kanske för att den exhibitionistiska delen av denna människa kan uttrycka sig i skriftliga sammanhang istället för det mer vanliga fotobaserade. Man vet aldrig!
Idag fick jag ett nytt jobb =) Ska återigen få undervisa ett av mina favoritämnen - psykologi - på gymnasiet. Det ska bli otroligt roligt och nu hoppas jag bara att det ska gå att fläta ihop de tre skolorna på bästa sätt. Tre? Ja, en tjänst på gymnasiet, en mindre på ett högstadie och på det mina egna studier vid universitetet som ska bli klar i höst. Har nu sju veckors semester framför mig att hinna plugga undan så mycket jag bara kan. Hoppas att jag ska lyckas finna den där motivationen och kämpargläden som tyvärr lyst en hel del med sin frånvaro den sista tiden när det gäller mina egna studier. Det är helt underbart att ha ledig och betald tid framför sig, det får en nästan (bara nästan) att glömma vilket hundår man gått igenom för att arbeta in denna tid.
Det här inlägget har inte alls den sarkasm och verklighetsanalyserande prägel som många av mina andra inlägg har så därför kanske det passar sig att bryta mot normen helt och lägga in en vits.
"En kvinna satt i baren och spanade in en man. Efter ett tag kom mannen fram till kvinnan och sa: Jag gör vad som helst - spelar ingen roll hur snuskigt det är - för 100:- om du bara kan formulera det med tre ord. Kvinnan tänkte länge och lutade sig sedan fram emot mannen, såg honom djupt i ögonen och la en hundralapp och sin adress i mannens ficka. Sedan viskade hon med mjuk röst...
... - städa min lägenhet"
Det här inlägget har inte alls den sarkasm och verklighetsanalyserande prägel som många av mina andra inlägg har så därför kanske det passar sig att bryta mot normen helt och lägga in en vits.
"En kvinna satt i baren och spanade in en man. Efter ett tag kom mannen fram till kvinnan och sa: Jag gör vad som helst - spelar ingen roll hur snuskigt det är - för 100:- om du bara kan formulera det med tre ord. Kvinnan tänkte länge och lutade sig sedan fram emot mannen, såg honom djupt i ögonen och la en hundralapp och sin adress i mannens ficka. Sedan viskade hon med mjuk röst...
... - städa min lägenhet"
Det finns en massa områden som man inte kan behandla utan att först precisera vad det är man menar och detta är just ett sådant. Om jag säger att något är äckligt kan jag mena så många olika saker, vi listar...
1. Kåldolmar... Behöver jag egentligen säga mer? Detta är en kategori av de saker som får en att vilja vomera när man för det till och i sin mun. Det smakar helt enkelt vidrigt - äckligt!
2. Spinn på träden. Spinn är ungefär som spindelnät, de är i sig inte speciellt farligt eller så (vad jag vet) men det är förbannat obehagligt att råka röra - äckligt!
3. Skönhetstävlingar för barn. Det här borde egentligen ha sitt helt egna inlägg eftersom detta vidriga fenomen är för mig totalt ofattbart. Tyvärr förekommer det även om jag aldrig kommer att erkänna det. Det händer ibland att man ser på något program där de filmat, som en "dokumentär", de små flickorna och deras mammor i full färd med att förstöra bådas liv. Javisst - alla flickor vill vara fina ibland och även jag var söt i en rosa klänning med spets på, men denna hysteri som finns i detta är inte annat än obehagligt och nackresande - äckligt!
Men hur kom jag nu in på detta? Jo, jag har nyss varit och köpt mjölk som jag ska äta (med sked så då kan man väl inte säga att man dricker det) tillsammans med de jordgubbar som står i min kyl. Mumma!!! Det är nog motsatsen till det äckliga i kategori ett. Så vadå... har jag nu lurat dig igenom ett flummigt surr om äckliga fenomen för att avsluta med röda, saftiga och mumsiga jordgubbar? Japp!!! =)
1. Kåldolmar... Behöver jag egentligen säga mer? Detta är en kategori av de saker som får en att vilja vomera när man för det till och i sin mun. Det smakar helt enkelt vidrigt - äckligt!
2. Spinn på träden. Spinn är ungefär som spindelnät, de är i sig inte speciellt farligt eller så (vad jag vet) men det är förbannat obehagligt att råka röra - äckligt!
3. Skönhetstävlingar för barn. Det här borde egentligen ha sitt helt egna inlägg eftersom detta vidriga fenomen är för mig totalt ofattbart. Tyvärr förekommer det även om jag aldrig kommer att erkänna det. Det händer ibland att man ser på något program där de filmat, som en "dokumentär", de små flickorna och deras mammor i full färd med att förstöra bådas liv. Javisst - alla flickor vill vara fina ibland och även jag var söt i en rosa klänning med spets på, men denna hysteri som finns i detta är inte annat än obehagligt och nackresande - äckligt!
Men hur kom jag nu in på detta? Jo, jag har nyss varit och köpt mjölk som jag ska äta (med sked så då kan man väl inte säga att man dricker det) tillsammans med de jordgubbar som står i min kyl. Mumma!!! Det är nog motsatsen till det äckliga i kategori ett. Så vadå... har jag nu lurat dig igenom ett flummigt surr om äckliga fenomen för att avsluta med röda, saftiga och mumsiga jordgubbar? Japp!!! =)
Himlen öppnade sig när jag gick hem, den dränkte mig i sina droppar. När jag kom hem var jag lika blöt som om jag kommit ur en dusch. För en symbolfantast som jag är det helt klart himlens sätt att säga att den lider med mig. När mina saltiga tårar rinner nerför min kind kompenserar himlen mig med att dränka mig fullständigt så att mina tårar späds ut och inte smakar lika illa.
Men nu har jag i alla fall en lång och betald ledighet framför mig. Så många kan undra vad fan jag gnäller över... men jag ville verkligen fortsätta med min klass, med min handledarkollega och i mitt arbetslag. Men men... nya tider, nya utmaningar. Nä... jag leker optimist en annan dag tror jag, det känns inte så nu.
"Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in I en vrå
Är himlen så oskyldigt blå"
- Ted Gärdestad
Men nu har jag i alla fall en lång och betald ledighet framför mig. Så många kan undra vad fan jag gnäller över... men jag ville verkligen fortsätta med min klass, med min handledarkollega och i mitt arbetslag. Men men... nya tider, nya utmaningar. Nä... jag leker optimist en annan dag tror jag, det känns inte så nu.
"Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in I en vrå
Är himlen så oskyldigt blå"
- Ted Gärdestad
... för skratt just nu! Kan väl inte säga att det är de lyckligaste dagar i mitt liv direkt. Iof pratade jag med en helmysig kille igår som överdröste mig med vackra komplimanger så det fick väl upp leendet en aning, men annars. Får traska in på arbetsförmedlingen på måndag och säga hej till dem, det är kanske inte det gladaste ögonblicket i en 27-årings liv. Har sökt en del gymnasielärartjänster till hösten som jag hoppas på annars kommer det att bli plugg igen. Det har jag i och för sig inget emot, tycker om att plugga, men jag har däremot inte det minsta lust att återgå till csn. Jaha... hur ska man lösa det här då?
Nä, nu ska jag ta mig igenom den sista dagen med så mycket ork jag bara kan. Ni ska tro att jag planerade out-fiten noga imorse. Ska man gå ut ska man göra det med stil!!!
Man tror inte att det är sant när man vaknar upp en måndagsmorgon och känner sig nästan lika bakis som man gjorde på söndagsmorgonen. Skillnaden är att nu sitter jag på jobbet och ska snart vara skärpt och pigg, det behövde jag inte igår.
Okej, historien börjar med att vi hade möhippa för en vän i lördags och jag blev alldeles på tok för full. Sådär full som man inte brukar bli efter att man fyllt 21 och insett att det bara är dumheter, men men... undantagen som bekräftar regeln eller vad det är man säger. På söndagsmorgonen skickar en annan vän en massa (jaja så massa var det kankse inte men det var mer än ett iaf) sms som jag försökte svara på men tillslut svarade jag att jag skulle svara bättre när jag orkade hålla ögonen öppna tillräckligt länge. Klockan elva ringde min syster, hon fick ur mig ljud som lät mmm, när hon ringde igen vid halv tolv hade jag avancerat till aaaaa och slutligen vid tolv stapplade jag in i duschen. Resten av dagen åkte jag bil, åt jordgubbstårta då det var mammas födelsedag och kände en djup ånger, vilket jag sällan brukar behöva göra.
Idag har jag avancerat till att känna mig mycket lugn, har fortfarande en aningen huvudvärk och har planerat in cola på kvällen middag med arbetslaget. En middag som förra veckan kändes jätterolig att dricka vin på. En sak är då säker, det blir inge vin ikväll för min del.
Okej, historien börjar med att vi hade möhippa för en vän i lördags och jag blev alldeles på tok för full. Sådär full som man inte brukar bli efter att man fyllt 21 och insett att det bara är dumheter, men men... undantagen som bekräftar regeln eller vad det är man säger. På söndagsmorgonen skickar en annan vän en massa (jaja så massa var det kankse inte men det var mer än ett iaf) sms som jag försökte svara på men tillslut svarade jag att jag skulle svara bättre när jag orkade hålla ögonen öppna tillräckligt länge. Klockan elva ringde min syster, hon fick ur mig ljud som lät mmm, när hon ringde igen vid halv tolv hade jag avancerat till aaaaa och slutligen vid tolv stapplade jag in i duschen. Resten av dagen åkte jag bil, åt jordgubbstårta då det var mammas födelsedag och kände en djup ånger, vilket jag sällan brukar behöva göra.
Idag har jag avancerat till att känna mig mycket lugn, har fortfarande en aningen huvudvärk och har planerat in cola på kvällen middag med arbetslaget. En middag som förra veckan kändes jätterolig att dricka vin på. En sak är då säker, det blir inge vin ikväll för min del.
Det finns vissa tillfällen på året man inte riktigt får uppleva på samma sätt när man är vuxen och inte har egna barn, som lucia, påsklov eller skolavslutningen. Men som lärare får man möjligheten att uppleva dessa, som idag då hade jag min första riktiga skolavslutning som lärare. Det var helt underbart och jag sitter nu här med ett varmt leende som går genom hela kroppen.
Första är det avtackning med niorna, man fikar och lyssnar på rektorns tal. Sedan tackar man av alla niorna, de flesta känner man inte så de tar man i hand och önskar lycka till. En del kan det kännas som att man träffar för första gången så då känns det nästan mer rätt att säga hej. Men så kommer de nior som man fått möjligheten att lära känna och tycka om under ett år och som är lite mer speciella och det kändes så skönt att få krama om dem, se dem riktigt i ögonen och verkligen lyckoönska dem. Minnas hur det kändes att gå ut nian och för en kort stund falla tillbaka i en varm känsla av nostalgi.
Sedan var det dags att träffa sin egen klass. Dela ut lite priser och krama om (de som vill såklart) och önska de en glad sommar. Jag vet ännu inte om jag kommer att få vara med dem till hösten men jag hoppas på det. Fatta den enorma glädjen som spreds i kroppen när en av de urgulliga tjejerna kommer fram och ger mig en bukett liljekonvaljer. Jag minns att när jag själv gick ur första klass gav jag min fröken en bukett liljekonvaljer och nu fick jag min första egna. Samma glädje som när de söta småkillarna kramade om en när de fick välja mellan hand eller kram. Sedan fick jag en väldigt vacker orkidé av föräldrarna och det kändes också väldigt fint. Som en riktig lärare. Ja att vara lärare är tufft på många sätt men ibland kan man verkligen känna sig privilegad
Första är det avtackning med niorna, man fikar och lyssnar på rektorns tal. Sedan tackar man av alla niorna, de flesta känner man inte så de tar man i hand och önskar lycka till. En del kan det kännas som att man träffar för första gången så då känns det nästan mer rätt att säga hej. Men så kommer de nior som man fått möjligheten att lära känna och tycka om under ett år och som är lite mer speciella och det kändes så skönt att få krama om dem, se dem riktigt i ögonen och verkligen lyckoönska dem. Minnas hur det kändes att gå ut nian och för en kort stund falla tillbaka i en varm känsla av nostalgi.
Sedan var det dags att träffa sin egen klass. Dela ut lite priser och krama om (de som vill såklart) och önska de en glad sommar. Jag vet ännu inte om jag kommer att få vara med dem till hösten men jag hoppas på det. Fatta den enorma glädjen som spreds i kroppen när en av de urgulliga tjejerna kommer fram och ger mig en bukett liljekonvaljer. Jag minns att när jag själv gick ur första klass gav jag min fröken en bukett liljekonvaljer och nu fick jag min första egna. Samma glädje som när de söta småkillarna kramade om en när de fick välja mellan hand eller kram. Sedan fick jag en väldigt vacker orkidé av föräldrarna och det kändes också väldigt fint. Som en riktig lärare. Ja att vara lärare är tufft på många sätt men ibland kan man verkligen känna sig privilegad
