Idag var jag på Ikea och handlade lite, jag skulle ju inte köpa så mycket eftersom jag letar lägenhet för att kunna flytta snart. Så det "inte så mycket" jag köpte gick loss på 500:- och då lyckades jag köpa två lampskärmar som inte passar de lampor jag har och en kartongliknande grej i fel storlek. Suck! Träffade en person där, blickar möttes, minnen återkom, tankar likaså...
Idag var jag på Ikea och handlade lite, jag skulle ju inte köpa så mycket eftersom jag letar lägenhet för att kunna flytta snart. Så det "inte så mycket" jag köpte gick loss på 500:- och då lyckades jag köpa två lampskärmar som inte passar de lampor jag har och en kartongliknande grej i fel storlek. Suck! Träffade en person där, blickar möttes, minnen återkom, tankar likaså...
så äro faktum.
Hörde en bra raggningsreplik i lördagsnatt. Det var en tjej som sa till en kille: "idag är det våffeldagen, har du ett våffeljärn hemma?" Tyckte jag var rätt fräckt =) Själv raggade jag mer eller mindre inte alls, men kul hade jag ändå. Fick dock höra av en kille att jag "inte får se på mig [honom] som du [jag] gör". Hm...
Den kärleken ja...
Hittills har den som angett kategorin "Kärleken" kommit till en tom ruta och kanske trott att det varit något fel, så är dock inte fallet. Det stämmer bra det, där har det varit vakumtomt. Så jag tänkte jag skulle ändra på det. Men eftersom det är som det är med den så kallade kärleken - det vill säga inte alls - så får jag vrida till det här på ett annat spår.
I onsdags skulle vi ha firat 2 år tillsammans, alltså 2 år offentligt. Den 14 mars 2005 köpte jag blommor till dig och skrev: "Den 14 februari må vara ett kommersiellt jippo men den 14 mars är det inte och jag tycker lika mycket om dig idag" och sedan dess räknade vi 14 mars som vår dag. De här blommorna som finns på bilden nedan fick jag av dig den 14 september 2005, alltså på vår 6-månadersdag. De var otroligt vackra och det lilla kort man kan se skymten av innehöll många vackra ord.
Kanske kan det tyckas som en tonårsförälskelse att beklaga sig så över ett förhållande som inte varade i mer än två år men jag har haft ett förhållande i nästan nio år så jag har haft olika längd och det är inte den som anger hur seriöst ett förhållande är. Men den ena brytningen är aldrig den andre lik och jag kommer aldrig att kunna jämföra den ena mot den andra. Jag saknar dig så otroligt mycket. Det har nu gått mer än två månader sen den 10 januari. Undra hur lång tid det kommer att ta innan jag ska kunna andas normalt igen när jag tänker på dig, när jag ska kunna se din bild utan att fylla ögonen med tårar? När ska jag vara redo att släppa in någon annan i mitt hjärta?
Inget kan brista så som ett hjärta...
Idag har jag suttit från 8:30 till 16:15 med nationella prov i svenska och lyssnat och lyssnat på mina kära niondeklassares mer eller mindre lyckade försök att analysera en auditivt emottagen text. Vissa var verkligen en överraskning, de var riktiga stjärnor. Det var en enorm känsla att kunna glädja en kille som annars har så mycket IG att han inte bara var godkänd idag, han var det med råge (fick tom VG). Det här var liksom hans grej!!
Inte lika kul då när det kommer in ett slött pucko och inte ens försöker, bara rycker på axlarna å säger: "Ja vet inte!" Varför gör man så? Varför är man så lat att man inte ens bryr sig? Ja jag vet, det är inte lätt att vara tonåring och jag skulle inte vilja byta med dem för allt i världen. Visst gnäller jag ibland över det faktum att jag närmar mig 30 med stormsteg, men jag är ändå överlycklig att tonårstiden är slut och jag har fått lyckan att bli vuxen.
Ska nu ha vårens första utvecklingssamtal och jag kan väl minst sagt säga att det inte var världens mest lyckade tajming att ta det just idag, efter den här dagen. Men men då är en gjord sen och efter det har jag "bara" 13 eller 14 stycken kvar. Den lilla middagen var en sån där energibar med hasselnötter och choklad.
Ha!!! Där ser ni, choklad i massor. Middagen, puckon som i drickbar pucko och så stjärngossarna. Ja men på julen äter man ju en massa choklad. Jag har hört så många flummiga och tilltrasslade argument om allt möjligt idag att jag nu smått börjar misstänka att det har smittat av sig. Fast å andra sidan, jag är väl inte värre än vanligt ; )
Nu tänker ni - men hur i helsike kan det ta ett dygn att göra en resa som tar ca tre timmar att flyga? Ja, det är en bra fråga, ditresan gick på ungefär den tiden, men då räknar jag iof från Stockholm, man ska ju till och från Norrland också. Kruxet hem var att det inte fanns något direktflyg utan jag fick mellanlanda i Köpenhamn. Apropå det - engelskan på Irland gick jättebra, då de allra flesta var tydliga och lättföstådda, men danskar. Herreguu, det går ju inte att höra ett skit av vad de säger. Blaugkuluidluie å en kvarts!!! Lika bra man sticker fram Visa-kortet på en gång när man ska betala något för det är i alla fall kört att förstå hur mycket de vill ha i kontanter.
En timme kvar nu...
Illa illa att det just nu ar varmare ute an det ar inne. Varfor ar jag inte ute da? Ja det ar en bra fraga som kommenteras med ett bra svar, jag kan inte. Eller.... visst kan jag sitta ute pa garden om jag vill, men jag tar mig ingenstans. Heidi glomde namligen att ge mig nyckeln innan hon for pa jobbet imorse, vilket jag kan forsta eftersom hon borjar jobba sjukt tidigt, och dorrarna har ar sana att man maste ha nyckel bade for att komma in och for att komma ut. Smatt livsfarligt vid brand - ja!!! Men men som fora detta rokare ar man ju ratt val vid en minst sagt ljummen kroppstemperatur sa jag har baddat in mig i varma klader, filtar och tjockstrumpor. Inatt anvande jag mig av ett beprovat gammalt knep - ansiktet under tacket, da kommer namligen den varma andedrackten till nytta och det blir fortare varmt under tacket. Bra va!!!
Jo, sa nu har jag egen tid sjalv, ratt skont faktiskt. Ar val meningen att jag ska jobba undan lite, har ju bara 25 nationella prov i svenska med mig att ratta + ca 105 utvecklingssamtal att skriva. Jaja... jag ska!!! Annars da? Har det toppen. Ar sa otroligt glad att jag for ivag sa ni anar inte. Det har var precis vad jag behovde. En till sak att kunna checka av pa "innan-30-listan" =)
Under hela dagen visade Heidis pojkvans bror (hangde du med!?) runt oss i Dublin och eftersom han studerar konst- och byggnadshistoria hade han koll pa allt, och da menar jag allt. Det var som att vandra runt med ett levande lexikon och Oscar Wilde var den roda traden. "Dar har han bott, dar blev han konfirmerad (det ar en mycket troende bror), dar har han studerat, dar ligger han som staty pa en sten" osv osv... Men jag ar mycket glad att han visade oss runt, det var toppen. Idag ska jag och Heidi (som ar min kusin och en av mina basta vanner, for er som inte vet) leka turister for oss sjalva. Vi ska aka en turistbuss, knappa en massa kort och ata glass i vad vi hoppas kunna bli solsken. Verkar som att det regnar ratt mycket har, men igar var det i alla fall fint sa vi far hoppas det haller i sig.
Apropa ingenting - det ar mycket lattare att skriva utan de tre bokstaverna som inte finns pa denna dator an vad jag trodde att det skulle vara.
Veckan efter lovet kör vi igång med utvecklingssamtalen. Så ni som känner mig och har lust att ses - boka in en tid annars är det kört!!!
Många som känner mig har förundrats över det faktum att jag ännu inte skaffat mig någon blogg, även om diverse dagbokstexter har kunnat läsas på olika communitys. "Men du som skriver så mycket måste väl ha en blogg" - jaja! Så nu har jag det! Nu kanske ni tror att ni har kommit till en tjej som rättar sig efter andra och gör som andra säger till henne att göra, det kan jag dock säga att så är inte fallet.
För att förtydliga vad du har att se fram emot kan jag säga att jag älskar det svenska språket och att leka med det. Jag tycker inte om särskrivare, använda-typ-varannan-mening-människor eller andra som missbrukar det fantastiska i att kunna uttrycka sig i skrift. Jag är nämligen inte så himla bra på att förmedla vad jag känner och tycker via tal, men har en större förmåga när det gäller det skrivna ordet. Nu ska jag inte få dig att tro att jag är värsta skribenten eller att jag aldrig skriver fel eller slarvigt för det händer då kan jag lova dig. Men det är en del av vad du har framför dig om du väljer att mer eller mindre sporadiskt följa denna skildring av ett helt vanligt liv.
Man kanske inte ska lägga ut alla kort på första given men som en aptitretare kan jag uppge några nyckelord angående mig och min personlighet: Lärare - hundmänniska - storasyster - moster - skorpion - rödvinsälskande - Enigmafan - bokmal... och med ett motto: Det fixar jag!