Vill man vara fin...

1kommentarer

Det är inget snack om saken, då får man banne mig lida pin. Hade dessa gudasnygga röda skor på mig på utgången i lördags. Det var nämligen meningen att vi skulle ha en ganska lugn kväll. Sitta ner, prata en massa, sitta ner, dricka vin, sitta ner... ja ni förstår tanken. Väl ute kom sällskapet på att de ville dansa, en massa! Så jag dansade tills fötterna skrek så högt att de överröstade musiken. Då bestämde jag mig för att nu fick det vara nog. När det sedan var dags för hemgång gick jag barfota genom stan och hem. Ja det är sant! Var såklart tvungen att pina på mig dem vid de ställen där det var glas överallt med annars hängde de fint i handen medan jag traskade genom det blöta gräset och den kalla asfalten hemåt. Kändes lite konstigt, men var å andra sidan rätt skönt.




Kvällen innan spenderades även den med en underbar vän, men på ett helt annat sätt (samma vän båda kvällarna, vi är mångsidiga). Till ett varmt välkomnande kom jag hem efter två veckors frånvaro från staden. Hon drog med mig ut i skogen och vi hade en lugn, vacker och fridfull kväll med sällskap av två rävungar, tre älgar och en pensionerad jakthund. När solen sakta gick ner över skogsbrynen satt vi med en kopp oboy (det var länge sen det, mumma) och avnjöt en tystnad så obeskrivbar att jag inte ens tänker försöka.

 Inte jag på bilden, men godkänt av den porträtterade.

1 kommentarer

Peter

23 Jul 2007 20:29

Med bra skor är det lätt att gå för långt.

Kommentera

Publiceras ej