asomianna

I lördags kröp jag in i en varm famn och precis i den sekund jag bestämde mig för att göra det spelades en låt på radion som i så många år haft en viss mening för mig. Den låten är fin på många sätt och det är inte ett dåligt minne jag haft till den men nu kände jag att det förbyttes, den låten har som jag fått gå vidare. För som sagt - This is my life.

För det är lite speciellt det där med musik som man förknippar med en viss känsla, till en viss person. Många par berättar om "deras" låt och hur den kom att bli den musik som representerar deras kärlek till varandra. I mitt första riktiga förhållande fick vi inte en låt tillsammans förrän kärleken sedan länge var över och kanske säger det mycket om vårt värdesättande av varandra. I nästa förhållande tror jag nästan att jag kämpade så hårt för att få en låt att det sedan nästan kändes konstlat när den väl fanns där. Men den låten är en mycket vackert sjungen sång av två sköna röster och jag vill att den ska få finnas kvar i mitt minne och visa mig i tvekande stunder att det en gång fanns glädje och kärlek.

Men det finns för mig en låt som säger mig mer om kärlek är någon annan - Everything I do I do it for you. Till den låten dansade jag med mitt livs första kärlek och jag var så kär i honom, i så många år. Kanske finns det nu de som nervärderar detta till ungdomskärlek, för en ungdomskärlek var precis vad det var, men på inget sätt mindre för det. Inte kan jag jämföra de känslor som fanns då för honom med dem som finns i ett vuxet liv i ett vuxet förhållande... eller kan jag det? Vad är en förälskelse om just inte fjärilar i magen, snurrigt i huvudet och varma känslor för en annan människa och jag vet då att även om det kommer fram på olika sätt så var jag lika kär i honom som 12-åring som jag sedan var i en annan som 25-åring.

Just nu är jag inte kär alls... det är en tom känsla... kall...väntandes...