asomianna

Jag fick idag ett mess av en vän, det löd: "Du är ju inte klok du...! Men rolig! Vilken tur för oss båda att vi inte dömer varandra, då hade vi haft ganska jobbigt." Detta svar kom efter att jag berättat för henne hur jag kvällen innan stod naken under en kappa iförd svarta stövlar och tog en cig i "halvlek". Okej då, jag hör väl själv att det kanske låter lite knäppt, men härligt var det.

Men det jag tänkte koncentrera mig på nu är inte mina bravader utan orden i hennes mess. För är det inte precis det vänner är till för, att inte döma en. Visst måste man kunna säga till en vän när man anser att denne gör riktiga dumheter, men det gäller att förstå att vi alla är olika och vi handlar olika. Jag håller inte alltid med mina vänner, gud nej, men det betyder inte att jag anser mig ha rätt att vräka ur mig kommentarer liknande "vad var det jag sa". Däremot kan man påminna vännen om tragiska missöden om denne är på väg in i ett liknande beteende.

Så att inte mina vänner nu ska sitta och känna sig träffade kan jag påpeka att jag menar inte någon speciell av er nu, jag menar ingen specifik händelse, jag pratar allmänt. Det jag vill trycka på är just det faktum att vänner inte ska döma varandra, även om man anser att den andre inte handlar rätt. För vem bestämmer vad som är rätt? Du? Jag? Lagen? Någon som folk kallar Gud? Nä... jag vet inte, men jag tror inte att ditt rätt är så mycket mer rätt än mitt, jag tror inte att mitt rätt är så mycket mer rätt än ditt.