asomianna

Jag började igår att skriva ett inlägg om de sju dödssynderna men då jag var så otroligt förbannad när jag skrev det insåg jag att det inte vore så smart att genast publicera det jag skrivit. Jag tror att det är något som många, kanske framförallt yngre, glömmer idag - att det man en gång lagt på internet alltid finns där. Bilder laddas ner och ord som kan (miss)tolkas på tusen olika sätt måste man kunna stå för.

Därför kommer nu en lite mildare, lite förfinad, ja lite censurerad version av det jag egentligen skrev igår:

Högmod; storhetsvansinne, fåfänga - Superbia

Girighet - Avaritia

Vällust; otukt, begär - Luxuria

Avund - Invidia

Frossero - Gula

Vrede - Ira

Lättja; likgiltighet - Acedia

Dessa är de, enligt de katolskt kristna, sju dödssynderna. Dessa finns i vår vardag dagligen oavsett om vi ser dem eller ej. Det torde finnas människor som anser att andra skall utplånas på grund av dem men om det baseras på verklighet eller filmmakare i Hollywood kan jag ej svara för. Något jag dock kan svara för är den frustration jag idag känner över en människa och som i sig personifieras vad jag ser som den allra värsta av dessa synder - Lättja.

Jag har i mitt jobb glädjen och möjligheten att möta en massa olika sorters människor. De kommer från olika bakgrund, har olika förutsättningar, valmöjligheter och har fått olika chanser i livet. Alla jag möter är inte bra människor, alla är inte dåliga. Men en av dem - hon är den absolut likgiltigaste och lataste människa jag träffat i mitt liv.

Här (liksom i det övriga samhället) kan man hitta alla de andra också, men exemplen får låta sig vänta. Kanske måste jag dock vara ärlig och väva in mig själv i den näst sista, jag var så irriterad och förbannad på henne igår att jag både somnade och vaknade med samma tanke; att idag då...

Jag vann!