asomianna

Det var en gång en flicka - tjej - ung kvinna som en dag bestämde sig för att lämna det liv hon levde och bryta med den man som delade hennes vardag. Hon ryckte alla blommorna ur rabatten och startade ett helt nytt liv, som både skrämde och överraskade henne. Då och då blir hon fortfarande påmind om det liv som en gång fanns, som en gång levdes.

Senast var förra veckan - hon stod vid busshållsplatsen utanför Blå kiosken med en påse hämtmat i handen och väntade på bussen som skulle ta henne hem. Plötsligt ringde telefonen, i huset på andra sidan gatan - blå huset, befann sig den person som just i detta ögonblick bestämde sig för att ringa just henne. Vännen i andra sidan telefonsändningen satt på en restaurang och åt samma typ av mat som fanns i hennes påse med hämtmat. Det var bara omständigheterna som var lite annorlunda. Den ena satt på restaurang med sin kärlek och åt god mat, den andra väntade på bussen som skulle ta henne och hämtmaten hem till en tyst och stilla lägenhet. Plötsligt kändes det hela lite ledsamt och tragiskt.

Men så kommer hon hem, möttes av doften av sitt hem och en kärleksfull katt som saknat henne. Hon älskar sitt hem, det är precis så som hon vill ha det. Medan hon tog av sig skorna och hängde av ytterkläderna insåg hon att det är så mycket bättre att krypa upp i soffan med katten och hämtmaten än att sitta vid ett bord på en restaurang och inte veta vad man ska säga till varandra. Hon mindes att ingen ensamhet är större än den i tvåsamhet. Den kvällen snurrade hon ihop det ena täcket till en kramboll och stoppade noga om sig i det andra, hon la sig i mitten av sängen och tog upp så mycket plats det bara gick - sedan somnade hon gott.