asomianna

Den här veckan är för mig vad de på jobbet kallar "grisveckan", där man har långa pass alla dagar utom torsdag då man är ledig. Denna dag blev för mig ledig i bemärkelse "arbetsfri" men ledig är långt ifrån rätt ord. Med bara en dag fri från jobb skulle allt hinnas med. Jag betade av det ena ärendet efter det andra men ändå räckte tiden inte till och vill jag att det ska vara någolunda fint i min lägenhet i helgen då det kommer sovasällskap får jag gott dammsuga ikväll när jag är hemma runt halv-nio-tiden. Men men... man ska inte gnälla, ett av ärendena som avklarades igår var en härlig middag med en god vän (en del av en mening man kan vända på och få samma resultat). När jag kom hem senare på kvällen fick jag ett sms där det stod "att träffa dig är medicin för själen". Det värmde!

Jag har inte mått så himla bra den sista tiden, den fysiska missär jag försatte mig i slog tillbaka hårt på det psykiska välmåendet och när jag i helgen satt i soffan, inlindad i en fit, spelade data-spel och kände att jag inte ens ville resa mig för att ta en välbehövd huvudvärkstabeltt insåg jag att något måste ske. Jag måste bryta detta mönster innan det omsluter mig fullständigt. Det är så lätt att dra ner sig själv i en nedåtgåendespiral, man mår skit så man behandlar sig själv som skit. Man vill inte äta så man lagar ingen mat, när magen skriker hittar man mackor eller någon dålig fet mat. Man är för trött för att orka röra på sig men man är för trött för att man inte rör på sig...

Men idag skiner solen och jag har träningsvärk i låren - rätt håll!!!