”Tack” vs ”D3”

0kommentarer

Jag gillar programmet 2½ män på trean och har fått in en ganska skön rutin på vardagarna; kommer hem vid halvfem-tiden, fixar lite, lagar mat och ser den framför tvn till How I met your mother och sen 2½ män, tar sedan en promenad eller fastnar framför datorn. Hur som helst så började programmet idag riktigt intressant. Charlie håller precis på att ta farväl av ännu en av sina tjejer, en han dejtat så pass länge som två månader, de står där och kysser varandra och känner den sexuella berusningen fara genom kroppen. Så säger tjejen: "Jag tror att jag älskar dig Charlie" varav han svarar "Tack!" Två sekunder senare är tjejen tokförbannad och skriker högt över det faktum att hon blottat sina känslor och han ignorerat dem. Det är inte första gången detta fenomen skildras i film eller tv-serie och det är heller inte första gången jag funderat över det.


Min, möjligen skruvade, uppfattning är dock att han gjorde helt rätt. Vad är det för fel att säga "Tack" när någon säger att de älskar en? Ordet Tack är ett verbalt sätt att förmedla uppskattning. Jag vet mycket väl att den fiktiva tjejen i fråga, som så många verkliga, egentligen ville höra honom säga att han älskar henne också men om han inte verkligen gör det ska han heller inte säga det. Den dagen man verkligen känner att man älskar en människa och vill säga det ska man göra det, man ska inte göra det i ett "detsamma-svar" för att det förväntas av någon annan. Jag fick en gång det på tok för tidiga "detsamma-svaret" och tro mig, det var inte vad jag trodde mig önska. När någon istället får känna efter och tänka igenom sina ord, då kan de tre små orden ( D3 ) - jag älskar dig - vara helt underbara.

  

Kommentera

Publiceras ej