asomianna

För någon dag sedan frågade en kvinna mig vad jag som liten ville bli när jag blev stor. Först tänkte jag att det får jag väl se när jag blir stor men så insåg jag att jag precis har fått en fast tjänst, har fyllt 30 och äger min egna lägenhet så jag är nog stor nu.

När jag var liten var min dröm att bli polis. Så i höstas när jag blev av med jobbet (innan jag fick det jag har nu) tänkte jag att nu var det dags att förverkliga denna barndomsdröm. Jag gjorde ett simprov och det gick bra, jag gjorde ett syntest... och där sket det sig. Jag har alldeles för dålig syn för att få bli polis. När jag pratade med en polis och frågade angående detta med tanke på att det ju finns en massa poliser med glasögon, svarade han att man åtminstone måste se bra från början. Så - det var den drömmen det!

När jag var liten var det självklart att jag vid 25 års ålder - senast - skulle ha barn i mitt liv. Jag har unga föräldrar, de var 21 och 22 när de fick mig, och har alltid upplevt det som något positivt. I min årsbok från gymnasiet tippades jag som en av de allra första att gifta mig och få barn. Den ena klasskompisen efter den andra har kläckt ur sig avkomma men inte jag inte. Så - det var den drömmen det!

När jag var liten tyckte jag att forskarna borde uppfinna en tablett som gjorde att det överblivna (onödiga) fettet på kroppen skulle åka ut i håret så att man kunde tvätta bort det. Jag förväntade mig en big bonus av schampoföretagen. Så - jag väntar fortfarande!

När jag var liten hette min gossenalle, eller gossehund är det ju, Abbe. Och - han finns här fortfarande!