asomianna

De kommer, snabbare än jag tänkt mig, snabbare än jag var beredd på. De sprider sig. De strör ut känslor av ångest och av skräck. Jag vet att de en dag kommer att kännas trygga, vackra och respektingivande, men jag är inte där än, jag har inte styrkan att ta emot dem.

En och en, fler och fler, tillslut går det inte längre att se dem, eller att inte se dem. De fångar all vakenhet, de stjäl mitt yttre, mitt inre.

 

De vita hårstråna i min panna.