Murder on the dancefloor
0kommentarer
För några veckor sedan skickade en vän till mig en förfrågan om vi inte skulle ta å gå ut tillsammans, ut å dansa. Jaa!! Det har vi inte gjort sedan augusti så det var verkligen en bra ide. Det tog någon vecka till men så kom vi äntligen fram till en helg då alla var hemma, lediga, barnfria och alla andra variabler som ska uppfyllas för att kunna samla en grupp. Jag skadade mig på en skidtur någon vecka innan och fick en ischiasskada som gjorde att jag inte kunde sitta alltför länge, så tack vare ett höj- och sänkbart bord på kontoret stod jag en hel del och arbetade förra veckan och då och då kom jag på mig själv med att stå och smådansa till musiken. Min kropp längtade efter ett dansgolv.
Så kom då den efterlängtade kvällen. Själva outfiten brydde jag mig inte så mycket om, såg bara till att jag inte var helsvart, greppade en flaska vin och for iväg till kompisen vi skulle samlas hos. Vi åt lite gosaker, pratade, fotade och hade en trevlig kväll tillsammans och vid elvatiden tog vi en taxi ner på stan. Det ska nu tilläggas att det var ca -20 grader denna kväll, utan långkalsonge, utan mössa, i stövlar, bara som en del av historien.
Vi kommer ner på stan och går kalla men glada mot det "vanliga" stället, vi kommer in... och ser att det är något som inte stämmer. 3/4-delar av stället är stängt och i den delen som är öppen sitter kanske tio personer och pratar lågmält. Inge folk, inge fart, inge dansgolv!!! Nä det här går ju inte. Sitta på en stilla servering och ta en drink tillsammans kan man göra vilken dag som helst, det var inte kvällens tanke, vi ville ju skaka rumpa. Vi går igenom alternativen och inser att de inte ser så positiva ut men beger oss i alla fall ut i kylan för att komma någonstans. I ett ögonblick av... ja, jag vet inte vad jag ska kalla det, tillfälligt kollektiv idioti, kommer vi på att vi kan ju gå på Memento, de har dansgolv. Sagt och gjort, 100kr inträde senare står vi inne på detta ställe. Denna ungdomsgård!!!
Vi hinner knappt hänga av oss jackorna innan vi inser vårt misstag, detta var inte rätt ställe för oss. Vi var en grupp i åldern 29-34år och vi var inte bara äldre än 99% av alla gäster, vi var även äldre än 99% av personalen. Och inte lite äldre heller, den näst äldsta personen var nog max 22 men förmodligen 20. Jag kom på att om jag hade blivit med barn när jag först började ha sex hade jag kunnat vara mamma till dem som fanns runtomkring mig, men nu var jag bara en falsk milf (moster-ilf). Och till råga på allt - dansgolvet var stängt. De unga människorna runtomkring oss kollade på oss med en blandning av ignorans, nyfikenhet, idiotförklarande och en aning roat "stackars-er". Vad skulle vi göra? Tja, vi gjorde såklart det enda rätta, vi intog schenen. Kareoke är räddaren i nöden, i alla fall vår nöd.
Några saftiga toner senare var dansgolvet öppnat och benen kunde få vad de hade längtat efter en längre tid. En kille på 12år (ja okej då, 18 kanske) försökte småragga lite men tanken på att ens bry mig om något obetydligt lammkött finns inte, tanken på att bry mig om något obetydligt oavsett ålder finns överhuvudtaget inte. Nä 01:15-bussen hem kändes alldeles lagom kan jag säga.
Besviken? Nej, inte på sällskapet, vi hade verkligen så roligt som förutsättningarna lät oss ha. På stället? Jo som fan, men nu vet vi det.
Så kom då den efterlängtade kvällen. Själva outfiten brydde jag mig inte så mycket om, såg bara till att jag inte var helsvart, greppade en flaska vin och for iväg till kompisen vi skulle samlas hos. Vi åt lite gosaker, pratade, fotade och hade en trevlig kväll tillsammans och vid elvatiden tog vi en taxi ner på stan. Det ska nu tilläggas att det var ca -20 grader denna kväll, utan långkalsonge, utan mössa, i stövlar, bara som en del av historien.
Vi kommer ner på stan och går kalla men glada mot det "vanliga" stället, vi kommer in... och ser att det är något som inte stämmer. 3/4-delar av stället är stängt och i den delen som är öppen sitter kanske tio personer och pratar lågmält. Inge folk, inge fart, inge dansgolv!!! Nä det här går ju inte. Sitta på en stilla servering och ta en drink tillsammans kan man göra vilken dag som helst, det var inte kvällens tanke, vi ville ju skaka rumpa. Vi går igenom alternativen och inser att de inte ser så positiva ut men beger oss i alla fall ut i kylan för att komma någonstans. I ett ögonblick av... ja, jag vet inte vad jag ska kalla det, tillfälligt kollektiv idioti, kommer vi på att vi kan ju gå på Memento, de har dansgolv. Sagt och gjort, 100kr inträde senare står vi inne på detta ställe. Denna ungdomsgård!!!
Vi hinner knappt hänga av oss jackorna innan vi inser vårt misstag, detta var inte rätt ställe för oss. Vi var en grupp i åldern 29-34år och vi var inte bara äldre än 99% av alla gäster, vi var även äldre än 99% av personalen. Och inte lite äldre heller, den näst äldsta personen var nog max 22 men förmodligen 20. Jag kom på att om jag hade blivit med barn när jag först började ha sex hade jag kunnat vara mamma till dem som fanns runtomkring mig, men nu var jag bara en falsk milf (moster-ilf). Och till råga på allt - dansgolvet var stängt. De unga människorna runtomkring oss kollade på oss med en blandning av ignorans, nyfikenhet, idiotförklarande och en aning roat "stackars-er". Vad skulle vi göra? Tja, vi gjorde såklart det enda rätta, vi intog schenen. Kareoke är räddaren i nöden, i alla fall vår nöd.
Några saftiga toner senare var dansgolvet öppnat och benen kunde få vad de hade längtat efter en längre tid. En kille på 12år (ja okej då, 18 kanske) försökte småragga lite men tanken på att ens bry mig om något obetydligt lammkött finns inte, tanken på att bry mig om något obetydligt oavsett ålder finns överhuvudtaget inte. Nä 01:15-bussen hem kändes alldeles lagom kan jag säga.
Besviken? Nej, inte på sällskapet, vi hade verkligen så roligt som förutsättningarna lät oss ha. På stället? Jo som fan, men nu vet vi det.
Kommentera