60

0kommentarer

Ibland vet man inte riktigt hur förbannad man ska bli egentligen och framförallt känner man sig otroligt maktlös i området; Det svenska samhället.

På nyheterna de senaste dagarna har det pratats om inkomstgarantin till före detta riksdagsledamöter, män och kvinnor som inte längre arbetar i riksdagen men flera år senare ändå fortsätter få höga belopp för sitt tidigare arbete. En form av försäkrings kan man tycka och i sig är det inget fel med det, många människor får inkomstgaranti när de avslutar ett arbete och kanske går i arbetslöshet eller återgår i lägre betald tjänst. Men för alla andra människor är inkomstgarantin tidsbegränsad, oftast till de 100 första arbetslösa dagarna. För de före detta riksdagsledamöterna däremot är inkomstgarantin livslång. En av dem som försvarade det sa att det var svårt för en 60-årig före detta riksdagsledamot att få ett nytt arbete. Men säg mig då, hur kan det vara svårare för denne än för någon annan? Hur kan man kalla människor som slitit sönder sina kroppar i yrkeslivet för lata suputer som vår "kära" statsminister väljer att göra när de inte kan finna ett nytt jobb efter 60år (eller efter 50 rättare sagt) och sedan fullt godta att dessa människor har detta privilegie? De om några borde väl ha en årslön i besparningarna! Och vad gör man? Jo man tillsätter en utredningsgrupp som ska kontrollera detta. Så människor som själva någon dag i framtiden ska lyfta dessa pengar ska nu sitta och komma fram till om det ska vara kvar eller inte. Hm... undra vad de kommer att besluta?



Dagen efter kommer nästa! De så kallade miljonprojekten måste rustas upp. Ja det säger väl sig självt att om man bygger allt samtidigt kommer så gott som allt att förfalla ungefär samtidigt. Nu ska ni inte tro att hyresbolagen, kommunen eller diverse aktieägare tar den notan utan det får såklart hyresgästerna göra. I vissa fall rör det sig alltså om hyreshöjningar på över 60%. Den tant de intervjuade i reportaget hade en pension på cirka 11500 och hyran skulle gå från cirka 4500kr/mån till cirka 7300kr/mån, det är ju fullständigt ohållbart. Hon sa även, att kanske skulle det gå eftersom då kanske bostadstillägget blir lite högre, jahaja, så det är alltså skattebetalarna som i slutändan får betala renoveringarna och hyreshöjningarna.



Nu vet du lika bra som jag att jag inte köper allt jag ser på tv, jag har faktiskt ett uns källkritik i mitt tänkande men även om journalistiken garanterat skarvat en del i fakta på vissa delar så är grunden ändå den samma och den sanna. Vi sänker kostnader och höjer ersättningar till dem som har de bäst och gör livet lite jävligare och lite svårare för dem som har det sämst. Om och om och om och om igen!



När jag skulle åka hem idag så kom det en tjej och tog min parkeringsplats efter mig (alltså när jag hade lämnat den, inte så att hon "tog" den) och innan hon hann gå till parkeringsautomaten frågade jag om hon ville ha min parkeringsbiljett. Den räcker tills imorgonbitti och jag är ju klar med den. Det rör sig om 10kronor men hon blev jätteglad. Det är lite som krävs för att glädja andra människor – kom ihåg det!

Kommentera

Publiceras ej